Ibland saknar jag dig så oerhört mycket.



Jag är inte självstyrande längre. Jag har blivit en marionettdocka för den som vill.

”Javisst, var så god. Ta för dig!”


Hade ångest inatt. Har aldrig ångest. Låg vaken till fem på morgonen, trapped.
Jag ville springa någonstans, försvinna in i skogen och bli ett med mossan, helst med en sten över mig.

Men orkade inte röra mig. jag orkar ingenting.


Jag vill prata med någon, men har ingenting att säga.


Imorgon ska jag måla hela dagen, vilken befrielse det ska bli!
Jag hoppas jag kommer att göra det jag ska bara, annars kommer det bli värre.

(det läggs på hög. Jag är rädd för att högen ska falla på mig och jag ska krossas.)

Tillslut. Efter allt. Efter ALLT!


"Idag ska jag göra all naturkunskap!" ..det sa jag igår också. och i måndags…
har inte gjort någonting.

Min forna självdisciplin är som bortblåst. Går det utför för mig, frågar jag andra?


Jag frågar inte mig själv. Sånt frågar man inte, sånt kan man inte svara på.

Jag har så roligt hela tiden, men nu är jag trött. måste vila.


Kanske blir det Göteborg i helgen! :)

…och imorgon ska jag kanske träffa den store filosofen! :P

Hoppas! behöver ny inspiration, ny energi, nytt liv.


(öppnade precis brevet från ryhov med svaret på de sista blodproverna-

har körtelfeber!!!!!!!!!! Det förklarar en del. FAN.)

 




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0